Åldersgräns: 11

Det årets mest största flopp. Jag hade såå stora förväntingar på filmen. Bra skådespelare, med bland annat Kiefer Sutherland.

Inte ens Kiefer kan rädda den här filmen från att göra ett magplask. Spelar ingen roll hur bra Kiefer gör rollen, för han lyfter filmen med hans karaktär. Men filmen är en reäl flopp. Bitvis är filmen bra, men jag saknar den där förintande fokuseringen i handlingen.

En planet är på väg att förinta jorden, dramatisk va? Men nej, filmen bygger mer på känslomässiga och konstiga karaktärers vardag i väntan på planeten. Ingen spänning i filmen. Filmen är död innan ens planeten utplånar jorden.

Jag hade hoppats på mer finess och framför allt ett slut med finess. Men nej. Och kameran? Det är något jag stör mig på.

När filmen är slut så får jag känslan av lågbudget film. Inget fel med lågbudget, filmerna går att få riktigt bra de också... men Melancholia.... nej bottennapp. Jag hyr inte om filmen. Det är tur att man kan hyra dem, så man inte kastar ut pengar och köper filmen.

-StarGalaxia

Åldersgräns: 11

För några dagar sedan så stack jag in den här filmen i dvd-spelaren igen. Jag blev att tänka på att jag kanske borde skriva en liten recension om den här filmen. Så då är man här.

Jag vet inte varför det är så pass många som ger den här filmen så lågt betyg. Jag gillar verkligen filmen. Det är spännande, manuset är ett sånt manus där författaren har tänkt till och försökt vara smart. Danzel Washington måste försöka ligga ett steg före sina kollegor för att inte blir avslöjad och bli huvudmisstänkt i ett brott. Alla bevis pekar mot honom nämligen.

Danzel spelar Matt Lee Whitlock, en polischef i Banyan Key, hans flickvän visar sig vara Cancersjuk och för att ge henne en chans att överleva, tar han en stor summa pengar från ett narkotikatillslag, som ligger i polisens beslag, för att hon ska kunna genomgå behandling. När de på kvällen ska mötas hemma hos honom, dyker hon aldrig upp. Senare kommer larmet, det brinner i hennes villa. Man finner två avlidna personer i villan.

Matt är förmånstagare utav hennes livförsäkring och dessutom pengar som är försvunna från polisens beslag, och dessutom ett vittne som kan peka ut honom att han har varit på plats några timmar före branden. han ligger minst sagt risigt till. Med vissa metoder för att sudda ut bevis från att han har koppling till kvinnan så kämpar han mot klockan så hans kollegor inte avslöjar hans relation till kvinnan. Samtidigt som han söker bevis som bevisar att han är oskyldig. Men hans sökande och mordutredning leder till djupare motiv och hans relation till kvinnan visar sig vara mer komplicerat än vad han tidigare kunnat ana.

Det roligaste i filmen är nästan Matt's vän och som dessutom är rättsläkare. Helt underbar karaktär. Matt's före detta, som är mordutredare som har ett humör som kan skrämma den mest ilskna vildkatt.

Alla borde se filmen. Jag tror att ni går helt besvikna från tvsoffan!

- StarGalaxia

Åldergräns: 15

Det roligaste att se en film, det är när man blir positivt överraskad. "The Town" är en sådant resultat. Ben Affleck spelar huvudrollen, och dessutom regisserat filmen. Ben spelar en bankrånare som vill komma ur det livet, men den vägen är inte helt lätt då han har FBI i hälarna. FBI jagar honom och hans vänner.

I informationen står det "många explosioner", vilket gjorde att jag fick en bild i huvudet vad det var för typ av film. Aj aj aj, detta gjorde ju att jag hade väldigt små förväntningar på filmen. Dessutom så är det Ben som spelar huvudrollen, och det är tyvärr så att Ben har gjort en del kalkon filmer.

Till min lättnad kan jag säga, det är inte speciellt många explosioner. Inga tror jag till och med. Det har varit scener med brand och skottlossning. Men inga direkta "många explosioner" jag vet inte den som har skrivit den handlingen på omslaget vad h*n har sett för film??

Jag var glad när filmen var slut, inte utav det faktum att filmen var slut. Utan var glad när den för slut för att jag och min familj hade fått en trevlig filmkväll.

Filmen var smart och intelligent filmat. Ben's karaktär framställdes som smart och hjärnan bakom rånen. De hade tänkt till när de hade spelat in filmen. Det som gör att jag inte gav filmen 5 stjärnor (eller 4½ stjärnor) var den att det hade inte skadat om filmen hade varit ännu mer raffinerat. Lite mer smartare. Det hade inte skadat, och det hade inte varit omöjligt att gjort det.

Dessutom så tänkte jag på att Ben börjar på se "gammal" ut. Inte så att han SER GAMMAL ut, utan. Han har vuxit till sig i sitt sätt att aggera och hans uttryck och känslor i filmen. Dessutom så måste jag, som tjej säga, att han är snyggare nu än när Ben Affleck, spelade i exempelvis DareDevil. Då var han väl ungefär 31 år, idag är han 39 (40) år. När "The town" så var han väl 38 år(ca). Det märks. Men han tilltalar mig mer idag än vad han gjorde när han var 31 år. Så kan det bli. Så jag kommer nog börja följa hans nyare filmer mer nogrant.

Jag skulle mer än gärna sätta in denna dvd-skiva igen i spelaren och se filmen igen. jag nästan älskar den, och det är tack vare att Ben Affleck gjorde ett rejält intryck på mig. Han och hans romantiska sida i filmen får nog många kvinnors hjärtan att smälta. Jag kan fortfarande inte fatta att jag själv har gått på den filmfinten. Men ja ja, så är det och jag (nästan) älskar filmen.

Filmen är kompakt, en handling och de som har skrivit och producerat filmen har använt huvudet och tänkte smart.

- StarGalaxia

Åldersgräns: 8

Sv. Titel: Kärlek på menyn

Catherine Zeta-Jones spelar karaktären Kate Armstrong som är kock och som styr en trendig restaurang på Manhattan. Hon lever sitt privatliv precis som hon styr restaurangens kök. Osentimental och lite utav en perfektionist. Hennes sätt skrämmer både folk om kring henne, både privat och på arbetet. T.o.m.restaurangbesökarna Catherine gör en fantastisk karaktär. Det är kul att se en tjej spela en sådan roll.

Kate's perfektionism och livsstil sätts på stort prov när hon blir tvungen att ta hand om sin syster dotter som är nio år.. Tillika få hon en nyanställd kock på halsen och som dessutom kommer från ett italiensk kök - Nick Palmer, spelad utav Aaron Eckhart. Hela hans inträde i hennes liv ställer hennes livsstil på en kant nedför ett rejält stup. Nick är Kate's totala motsats.

Filmen är kanske inte den bästa av sitt slag. Men jag kan inte rå för att gilla dess harmoni och härliga karaktärer. Värt att nämna är också skådespelerskan Patricia Clarkson som spelar restaurangens ägare - Paula. Vars enda anledning till att hon inte sparkar Kate är att Kate är en utav de bästa kockarna i stan. Det kanske säger lite utav deras relation. men tro inte att de är nära och strypa varandra. Nej, men tillräckligt för att Paula har sina diskussioner med Kate.

En kul, lättsam komedi, bra skådespelarprestationer. Söt komedi. Vill man ha en slö filmkväll och inte orkar fördjupa sig i för tung handling då är denna film något för er.

jag tvekade mellan 3½ stjärna - 4 stjärnor.

/ StarGalaxia

Åldersgräns: 15

[Videoklipp saknas]

Se även recension: Irenen Huss 8 - Det lömska nätet (2011)

Åldersgräns: 15

Se även recension: Irene Huss 7 - Den som vakar i natten (2011)

Även om filmen inte är en fullträff så är det kanske ändå en utav de bättre Irene Huss filmerna hittills. De har försökt tänkta mer smartare och ge en liten mer finurligare handling. Bitvis fungerar det.

Filmen utspelar sig i data- och internet världen. Där unga tjejer blir lurade utav en som sitter i andra sidan utav dataskärmen. Ett ämne som är mycket diskuterat och filmen väcker några väckarklockor. Handlingen leder till att gruppens datakunniga polis får visa upp en större roll. Vilket jag gillar. Det är ett plus.

Som den förra filmen så har inte den här filmen lika många filmfel. Det finns ändå några frekvenser i filmen som stör mig. Men inte lika mycket som förgående film. Det första som jag reagerar på, är början av filmen som visar cykelbudet som ser en ungtjej bli indragen i en van. Jag är irriterad på cykelbudets agerande. Det är inte trovärdigt. Man larmar först, inte sist! Det är såna film fel som faktiskt kan förstöra en hel film...

Värdig film, ganska snyggt inspelat. En bra film för en slapp filmhelg.

- StaGalaxia

Åldersgräns: 15

Den 7.e Irene Huss filmen är nog den sämsta Irene Huss filmen hittills. Filmen har ganska stora filmfel och dessutom så är dessa situationer så "barnsliga". Historien är dessutom lättläst och de har inte gömt mördaren speciellt bra. Långt ifrån välskrivet manus. Det är snarare så att den tråden som filmatiseras kring Irene Huss och hennes familj är mer avancerade än huvudhandlingen. Då är det något som är fel. Psykologiskt agerande i trängda och farliga situationer stämmer inte in. Det är det som orsakar filmfelen.

Men som vanligt är det bra karaktärer och skådespelarprestationerna är bra. Bra karaktärer. Det är nog det enda som gör filmen värd att kolla på.

Om jag vill sticka in en Irene Huss film i dvd:n. Då väljer jag inte den här.

- StarGalaxia

Åldersgräns: 15

Jag undrar hur många gånger man kan se den här säsongen. Eller rättare sagt (med facit i hand), hur många gånger kan man se hela serien utan att man tröttnar på den? Jag har sett den redan då när den hade premiär på tv, sen har jag sett den de gånger tv har sänt säsongen i repris. Så nu, nyss, för ungefär 2 veckor sedan så såg jag och min familj klart denna säsong på dvd. Den är fortfarande lika bra. Det är ett bra betyg för en serie.

Sam och Dean är uppvuxen i ett liv där deras pappa jagar övernaturliga och onda krafter. De skyddar de oskyldiga som kommer i vägen för de övernaturliga krafterna. Handlingen börjar redan 22 år innan 'nutida handlingen'. 22 år tidigare hade Sam och Dean's mamma blivit mördad utav en demon. Inne i Sam's barnkammare. Den händelsen är grundplåten i hela serien då deras pappa, även sönerna vill finna och hämnas på den demonen som mördade frun och mamman.

Det hela börjar med att Sam har lämnat jakt livet och koncentrerar sig på studierna. Han vill leva ett normalt liv. Han har också en flickvän. En dag dyker Dean upp och meddelar att deras pappa har varit ute på jakttur och han har inte hört av sig på ett par dagar. Sam bestämmer att följa med för att hjälpa sin bror att finna deras pappa. Resan blir längre än vad de tror och försöket att finna sin far visar sig vara svårare och mer känsligt än vad de tidigare hade trott.

Det som gör Supernatural säsong 1 till en sådan fantastisk serie är, dels att det är snygga effekter. Men också att det är så underbara karaktärer. Sam och Dean är ju som dag och natt. Dessutom så går det nästan inte ett avsnitt fören de har skilda åsikter och är nästan ständigt i luven på varandra. Men de kan inte vara isär och vara osams allt för länge. Sam är mer den försiktiga, smarta, lite blyga, och den känslomässiga mannen. Medan Dean är, naturligtvis inte kall som is, men är lite mer 'vild' och med en stor svaghet till kvinnor, dessutom har han svar på tal och är allmänt dryg. Sedan, för oss alla kvinnliga tittare så är ju båda trevliga och kolla på, eller hur?

Det som är det 'roliga' i serien är de demoner och varelser som används (ibland alltså) är varelser som finns i den verkliga folktron. Det gör serien mer 'trovärd', det är inte bara de fiktionsvarelserna, som man kan stöta på överallt.

Imorgon, eller till helgen är det dags att börja på säsong 2. Har svårt att bärga mig.

-StarGalaxia