Åldersgräns: 11

Det årets mest största flopp. Jag hade såå stora förväntingar på filmen. Bra skådespelare, med bland annat Kiefer Sutherland.

Inte ens Kiefer kan rädda den här filmen från att göra ett magplask. Spelar ingen roll hur bra Kiefer gör rollen, för han lyfter filmen med hans karaktär. Men filmen är en reäl flopp. Bitvis är filmen bra, men jag saknar den där förintande fokuseringen i handlingen.

En planet är på väg att förinta jorden, dramatisk va? Men nej, filmen bygger mer på känslomässiga och konstiga karaktärers vardag i väntan på planeten. Ingen spänning i filmen. Filmen är död innan ens planeten utplånar jorden.

Jag hade hoppats på mer finess och framför allt ett slut med finess. Men nej. Och kameran? Det är något jag stör mig på.

När filmen är slut så får jag känslan av lågbudget film. Inget fel med lågbudget, filmerna går att få riktigt bra de också... men Melancholia.... nej bottennapp. Jag hyr inte om filmen. Det är tur att man kan hyra dem, så man inte kastar ut pengar och köper filmen.

-StarGalaxia

 

JZ

14 augusti 2013 08:13

Måste säga att jag inte helt håller med dig. Melancholia är förvisso ett steg ner sedan den fantastiska Antichrist, där von Trier fokuserade på människans inneboende ondska, och hur vi hanterar ondska när vi möter den.

I Melancholia handlar det istället om svaghet. Om hur Sutherlands karaktär, den i början stoistiska och starke, slutligen ger efter för sina rädslor och förslorar sin tro och sina värderingar. Dunst gör en tvärtom-resa, och startar som en ambivalent, något misogynt framställd kvinna, med svår depression. Mot slutet av filmen är detta fatalistiska och cyniska perspektiv på tillvaron det som får henne att godta undergången.

Jag vills ammanfatta det med att von Trier utmärkt lyckas porträttera trons hopplöshet, och hur det finns en befrielse att göra sig av med den. Hoppet är falskt, om utgången är fastställd. Jorden går under, och att hoppas på något annat är att bjuda in olyckan till dörren.

Bildspråket är lika vackert som i Antichrist, med subliminala scener och foto, med stark symbolik, ibland kanske något uppenbar, i varje fall i efterhand.

Däremot kan jag hålla med om att det blir svårt att vilja se filmen igen. Har man mottagit budskapet och är nöjd med det, så finns där ingen större förtjusning med filmen. Skådespeleriet är acceptabelt, Dunst är klart bäst, och miljön är något tråkig, men fyller sitt syfte. På det ensamma godset skulle denna världs undergång lika gärna kunna vara något lokalt, något som stannar innanför den så symboliska bäckens gränser.

Fyra toasters av fem!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej kära läsare!  Den här bloggen har varit död väldigt länge.  Men bloggen börjar andas och snart kommer vara på benen.    Har ni några film tips m.m son bloggen ska recensiera,  kom gärna in dem.  ...

Ja jag vet. Senaste recensionen var i April. Nu är det Juli. Länge, jag vet. Nog har jag sett filmer. Men ja ghar helt enkelt inte haft lust och dessutom inte ro till att sätta mig ner och skriva om dem. har den del att jobba ikapp, kan jag lugnt kon...

Åldersgräns: 11 För några dagar sedan så stack jag in den här filmen i dvd-spelaren igen. Jag blev att tänka på att jag kanske borde skriva en liten recension om den här filmen. Så då är man här.   Jag vet inte varför det är så pass många...

Åldergräns: 15   Det roligaste att se en film, det är när man blir positivt överraskad. "The Town" är en sådant resultat. Ben Affleck spelar huvudrollen, och dessutom regisserat filmen. Ben spelar en bankrånare som vill komma ur det livet, men...

Åldersgräns: 15 Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om filmen. På något sätt så känns det väldigt neutralt för mig. Filmen är bra, och sevärd men om jag får välja, så är detta nog inte den första filmen jag sticker in i dvd-spelaren igen. J...